Nordmark.org



November 2017

HÀndelser denna mÄnad: 2

MTOTFLS


1245
67891112
13141516171819
20212223242526
27282930






VÀlj sprÄk





Vävargillet

Stadgar för Nordmarks vävargille
den onsdag 25 maj 2005
av Iyrid författarlista
i Officiella Nordmark

Stadgar för Nordmarks vävargille


Bakgrund:

Ett gille var under medeltiden en förening för män och/eller kvinnor för social samvaro och samverkan för gemensamma syften. Det fanns olika gillen såsom hantverksgillen, köpmannagillen, gillen kopplade till kyrkan etc. Gilleskulturen har en klart nordeuropeisk utbredning och dess uppkomst står att finna i det förkristna norden. Tanken var att man inom dessa gillen skulle få en god social uppbackning inom samhället. Gillet ställde alltid upp för en medlem juridiskt, ekonomiskt och socialt. Gillets medlemmar var jämställda. En högadlig person var jämlik en enkel borgare eller bonde. I de flesta gillen var dessutom såväl män som kvinnor välkomna som medlemmar. Gillen utvecklades ibland till skrån som hade en mer reell byråkratisk karaktär samt var mer hierarkisk. Skrån var framförallt under slutet av medeltiden dessutom beslutande i frågor som rörde yrkesutövande inom städerna, ekonomi och prissättning. Gillena var i princip uteslutande av en social karaktär.


Nordmarks vävargille:

Nordmarks vävargille har vuxit fram ur behovet av kontakter mellan personer som utövar olika former av vävning. Som definition av väv sätter vi kravet att en väv skall utgå från varp och veft (inslag), alltså alla former av vävning på vävstol, stående vävstol eller bandvävning med olika redskap.

En del medlemmar kanske väver på professionell basis, andra mer som hobby medan ytterligare en hel del är intresserade men fortfarande inte har kommit så långt i sitt utövande. Tanken med gillet är att alla dessa skall få ett gemensamt forum där man kan utbyta idéer, kunskap och skapa nya kontakter samt inte minst ha en trevlig social samvaro. Inom gillet skall man även verka för att föra ut sina kunskaper till den bredare allmänheten såväl inom som utom Nordmarks gränser.

Alla skall kunna bli medlemmar oavsett kön eller ålder förutsatt ett kriterium; att de är intresserade av vävning.

Stadgar:

§1. Syfte:
Sprida kunskap om vävning, dess traditioner och tekniker
Samla intresserade
Ha ett trevligt umgänge
Hjälpa medlemmar
Sträva efter att förbättra medlemmarnas hantverksskicklighet


§2. Mål:
Lyfta fram hantverket bland allmänheten utanför gillet
Välkomna de som hyser ett intresse av vävningens olika tekniker


§3. Gillets struktur:

1.Ćlderman/Rådsfru

Ćldermännen/Rådsfruarna (1-2 st) är gillets ordförande och officiella talesman. Han/hon väljs på årsbasis av gillets alla medlemmar. Han/hon skall utses ur gillets magistrar. Valet tillgår på gillets årsmöte, gillesstämman.

Ćldermannen/Rådsfrun håller i alla officiella möten, avrapporterar gillets verksamhet till Nordmarks furstepar samt utlyser officiella gillesverksamheter på olika evenemang. Om en ålderman/Rådsfru är närvarande vid en officiell Gillesstuga (se nedan) skall han/hon enligt traditionen utbringa fyra inledande skålar.


2.Magister

En magister är en person som avlagt ett magisterprov i form av ett hantverksalster. Detta prov skall uppvisa hög hantverksskicklighet, god kännedom om material samt ha en mycket god bakgrundsdokumentation. Provet bedöms av gillets övriga magistrar och Ćldermän/Rådsfruar i en sluten omröstning. Magisterprovet bör avläggas till gillets årsmöte, gillesstämman. En person som önskar avlägga ett magisterprov skall framföra sitt önskemål om detta till Ćldermännen/Rådsfruarna en god tid i förväg.

En magister skall vara en god hantverkare och uppvisa skicklighet och mycket god teoretisk kunskap i sitt hantverk. Han/hon skall vara ett föredöme och förbinder sig att lära ut sitt hantverk till alla gillesmedlemmar som är intresserade, samt skall verka för att sprida kunskap till allmänheten. En magister skall dessutom alltid se till att gillets medlemmar trivs och att nytillkomna gillesmedlemmar blir en del av gemenskapen.


3.Gillesbröder och gillessystrar

Dessa är personer som utövar hantverk men som kanske inte har nått så långt i sitt lärande än, eller personer som är skickliga inom sitt hantverk men som inte är beredda på att axla det ansvar som en magisterutnämning innebär. För att upptagas som gillesbroder/gillessyster skall ett arbetsprov framvisas för närvarande magistrar och Ćldermän/Rådsfruar vid en gillessammankomst. Arbetsprovet skall dock inte vara en uppvisning i arbetsskicklighet utan är bara ett bevis på att man utövar hantverket i någon form.


4.Noviser

Noviserna är personer som har blivit intresserade av vävning i någon form och som vill lära sig mer om detta. Här krävs ingen bakgrundskunskap.


§4. Ranger:

I enlighet med traditionen är gillets medlemmar underställda endast gillets rangordning under dess sammankomster, oavsett socialt stånd i det övriga samhället.

Inom gillet skall rangordningen inte synas som en strikt hierarki utan präglas av öppenhet och ödmjukhet.


§5. Gillesstämma:

Gillesstämma eller årsmöte sker en gång om året på en större SCA-sammankomst/evenemang i Nordmark. Minst en Ćlderman/Rådsfru skall närvara samt så många magistrar och gillesmedlemmar som möjligt. Under gillesstämman skall verksamheten sammanställas för att vid senare tillfälle avrapporteras till Nordmarks furstepar. Under gillesstämman skall även verksamhetsplaner för det kommande året dras upp. Gillesstämman skall även vara ett öppet forum för gillets medlemmar att ta upp frågor och funderingar rörande gillets verksamhet. Gillesstämman bör avslutas i en gillesstuga.


§6. Gillesstuga:

Gillesstuga är detsamma som fest, och är ett viktigt element i gillet. Gillesstugor skall hållas så ofta som det är möjligt, mer eller mindre organiserat. Vid organiserade gillesstugor skall minst två medlemmar utses som ansvariga ordningsmän. Dessa skall även ha ekonomiskt ansvar och redovisar detta sedan inför åldermännen/ålderdamerna. En organiserad gillesstämma inleds med att Ćldermannen/Rådsfrun utbringar fyra skålar.


§7. Övriga möten:

Sker spontant. Medlemmarna samlas och umgås, diskuterar och lär ut hantverket. Eventuella kurser kan med fördel hållas under dylika möten. Kurser kan utlysas men det är inte ett krav.


§8. Medlemsavgift & ekonomi:

Gillet skall vara kostnadsfritt. Gillesstugor skall arrangeras till självkostnadspris. Eventuella inkomster till gillet hamnar i gillets gemensamma kassa vilken handhas av Ćldermännen/Rådsfruarna och redovisas vid gillesstämman. Vid en eventuell upplösning av gillet tillfaller gillets gemensamma medel SKA Nordmark. Upplösande av gillet sker antingen om gillets medlemmar har beslutat om detta eller om Nordmarks furstepar och/eller Drachenwalds kungapar utfärdar ett dekret om gillets upplösande.


§9. Gillesmärke:

Gillet bör ha någon form av symbol som gillet och dess medlemmar kan kännas igen på. Denna bör vara av heraldisk karaktär och hänvisa till det hantverk som gillet företräder. Hur denna symbol skall bäras och dess utförande är upp till gillet och dess medlemmar att besluta om i samråd med Nordmarks heraldiker.


 

VĂ€lkommen

AnvÀndarnamn:

Lösenord:


Kom ihÄg mig

[ ]
[ ]
[ ]


Nordmark is the Swedish branch of the Society for Creative Anachronism
This is the recognized Web Page for the Principality of Nordmark of the Society for Creative Anachronism, Inc.
It is not a corporate publication of the Society for Creative Anachronism, Inc. and does not delineate SCA policies.
In cases of conflict with printed versions of material presented on this page or its links, the dispute will be decided in favor of the printed version

FrÄgor, önskemÄl och Äsikter om siten kan lÀmnas till webmaster genom att skicka ett pm till webmaster Verda eller ett mail till webmaster (at) nordmark.org